Gå till innehåll
Svenska Flygsportförbundet
Svenska Flygsportförbundet

Flygande ängar

Flygsportare målas ofta upp som miljöbovar och hamnar allt oftare i att ifrågasättas på ibland felaktiga grunder, men de flesta flygsportare vill också tillföra positiva saker till samhället. Att kunna vända negativa saker som flygskam, buller osv till att vara en viktig pusselbit i den biologiska mångfalden, den möjligheten har ett stort antal flygsportarenor att kunna vara med de biytor som inte används till flygfält. Att kunna visa samhällsnyttan ur ett positivt miljöperspektiv kommer rädda flygsportarenor och få flygsportföreningar att ses som en större samhällsnytta än det görs idag.

Att få fler flygsportföreningar att förstå att med en annan skötsel så kan de bidra till biologisk mångfald genom att låta biytor på flygsportarenorna bli ängsmark så gynnar det den biologiska mångfalden. Få fler flygsportare att de kan med små medel stötta miljöarbetet och också få kommuner att förstå en ännu större nytta med flygsportarenor.

Genomförande

Vi har redan under 2021 inlett detta arbete med att anlita expertis har skötselplaner och inspirationsworkshopar genomförts med åtta föreningar på sex arenor i Västra Götaland. Detta skall utökas i andra geografiska områden i exv Uppland och Västmanland där vi försöker strategiskt först fundera på vilka arenor som har störst möjligheter för att sedan ta fram skötselplaner till arenorna, därefter gå igenom dem med föreningarna och folkbilda dem kring varför biologisk mångfald är så viktigt och hur de kan hjälpa till. Skötselplanerna används i detta arbete liksom som underlag att kunna söka bidrag i olika miljöfonder mm som gör att föreningarna ges ekonomiska möjligheter att genomföra skötselplanerna. Detta är redan planerat i vår egen budget med fem arenor 2022.

Skulle vi kunna få bidrag kan vi utöka satsningen långsiktigt med ett fokus på att hitta kostnadseffektivare sätt för att göra skötselplaner och ta fram ett bra folkbildningsmaterial som bas. Vi har ca 170 arenor med hyfsad potential att bidra inom den biologiska mångfalden och att bara göra fem arenor per år är synd. Vi tror också att vi kan effektivisera en del av arbetet och med ett projektbidrag tror vi att fler arenor kan hanteras genom att göra enklare skötselplaner genom att lära sig av de som redan är genomförda. Den viktigaste delen för att lyckas är att ha bra material i folkbildandet så att föreningarna verkligen vill delta. Detta tillsammans med att ta fram en "light" manual hur man kan göra en enklare skötselplan gör att det skapar potential att skala upp arbetet och få fler föreningar att kunna vara med. Det är viktigt att manualen tas fram med goda tips från flera intressenter. Förbundet måste lära sig med att träffa organisationer som Naturvårdsverket, SLU och SKR att hur tänker sig dessa organisationer att man skall kunna hjälpa till kring biologisk mångfald så att vi i vår manual kan tipsa om vettiga upplägg. Förbundet är i en lärande process. Flygsportförbundet har ett föreningsbidrag som bygger på att föreningarna är med i en workshop som de sedan spinner vidare på och skapar ett projekt. Självklart skall detta material tas fram och användas som bas inom hållbarhets workshopen som blir en del av proof of concept delen där vi fokuserar på att genomföra processen fullt ut på minst två föreningar som vi ser verkligen vill. Förhoppningen är att vi får minst 20 föreningar som är med på föreningsworkshoparna.

Efter genomfört projekt

Skötselplanerna går att använda av föreningarna på arenorna i många år och fler av exemplen går att kopiera hos andra arenor (detta ingår i det flygsport redan budgeterat för). Vi har bättre digitalt folkbildningsmaterial och vi har tagit fram en digital manual innehållande en process för föreningarna. Den innehåller hur en förening kan börja med folkbildning runt biologisk mångfald, hur man tar fram en enklare skötselplan (sannolikt i samarbete med lokala naturvårdsföreningar), tips på hur man intressepolitiskt jobbar med kommuner, länsstyrelse och regioner och tips på hur man kan söka bidrag.
Förbundet kommer lägga egna medel i ett föreningsbidrag under minst tre år där det inledningsvis genomförs en digital workshop med intresserade föreningar, där förbundet går igenom manualen och folkbildningsmaterialet samt exemplifierar med genomförda skötselplaner. Vi skall nå minst 20 föreningar respektive år som deltar i uppstarten där vi hoppas att en fjärdedel sedan kommer till skott. Första året kommer dock vara en del av själva projektet.

Finansiering

Projektet finansieras med 300 000 kr ifrån RF samt 100 000 kr egna medel.

Projektet pågår till sista december 2023.

Projektledare: Kjell Folkesson.

En bild

Publicerad: 2022-10-17

Senast uppdaterad: 2022-10-17

Författare: Kjell Folkesson