En fin anläggning blir en plats att vistas på.

– Vår anläggning är kanske vår främsta tillgång och styrka. Ett inbjudande center för våra aktiva, där det till och med finns gungor för de minsta, gör att medlemmarna trivs och kommer av fler anledningar än bara för att flyga. Modellflygfältet blir en social samlingspunkt, säger Jonny Gullberg som är ordförande i Trelleborgs Modellflygklubb (TMFK).

Det är tätt mellan modellflygklubbarna i Skåne. De flesta större orter har en förening. Det betyder att modellflygarna ofta har nära till sin anläggning, men också att föreningarna är relativt små räknat i antal medlemmar. TMFK har nu knappt 40 medlemmar, men resurserna har ändå räckt till för att bygga ett fint flygfält med klubbhus, förråd och ”depå” med bänkar för skruvande och
iordningställande av maskinerna. Här finns de flesta typer av modellflygfarkoster representerade.

Flygfältet ligger vackert på den sydskånska slätten nära kusten öster om Trelleborg, med landets största växthus för tomater som närmsta granne. Och som sagt, det finns faktiskt en gungställning som en del av en miljö som lockar hela familjer att stanna och vistas. Anläggningen är öppen att besöka när som helst och flyga på tider som är överenskomna. Det behövs inga särskilda funktionärer utan medlemmarnas flygning kan ske självständigt. Alla flyg loggas, och Jonny visar loggboken:
– Se, det har varit tre medlemmar här och flugit idag. Annars är det torsdagkvällarna som är den fasta tid då det alltid är aktivitet här, om det inte blåser så hemskt som det gjort i år.

TMFK är en förening med lång historia (bildades redan 1941) som jobbar ”enligt skolboken” och söker de projektpengar som erbjuds för aktiviteter av Flygsportförbundet och Riksidrottsförbundet.

– Vi hade länge en rätt stor ungdomsverksamhet som drevs av en tidigare ordförande som brann för detta. Men det har blivit allt svårare att rekrytera ungdomar. Det är lite konstigt, för även om vi lever i en tid då människor blir mer otåliga, så har det aldrig varit så lätt att komma igång med flygandet. Det som förr var 80–20 där 80 var byggande och 20 var flygande, är nu tvärtom, för det finns så mycket färdigt eller nästan färdigt flygmaterial att köpa. Maskinerna fungerar bra från start. Det byggande som återstår handlar mycket om programmering av kontrollenheterna som kan bli väldigt avancerad vilket man tänker sig skulle intressera dagens ungdomar. Men inte. byggkvällarna som förr utgjorde en stor del av modellflygklubbarnas verksamhet och lockade många barn och ungdomar, har nästan
försvunnit.

– Så medelåldern i vår förening, liksom i hela modellflyget, har stadigt stigit. För att rekrytera ungdomar har vi har haft prova på-dagar, vi har annonserat, vi har kört i sociala media och allt annat man ska göra för att nå ut, men med nedslående dåligt resultat.

– Då började vi upptäcka ett mönster. Och det var att om vi lockade en far och son (ja, det är en manligt dominerad idrott) så var det pappan som fastnade och blev aktiv medlem, inte sonen. Och när RF skiftade fokus till att även uppskatta vuxnas idrottande, skiftade även vi fokus i vår målsättning. Inte så att vi givit upp ungdomarna, men vi breddade ansatsen. Som ett exempel kan vi bjuda in ett gäng med en medlems gamla arbetskamrater till en prova pådag. Det blir en dynamik i en sådan grupp som kan skapa lust att komma tillbaka.

Med stöd av Flygsportförbundet för 65+ har TMFK köpt in en fin och lättflugen motorseglare som används vid sådana aktiviteter. På flygfältet finns stora skyltar som visar att man tillhör grenförbundet Modellflygförbundet och specialidrottsförbundet Flygsportförbundet.

– Så på ett sätt kan man säga att vi har fler aktiva flygare nu än när vårt medlemsantal var högre, för dels flygs det mer och byggs mindre, och så har vi många vuxna och äldre medlemmar som har gott om tid att ägna åt sitt fritidsintresse.

Men myntet har en baksida. Modellflyget har ett rykte om sig att ibland bli arena för mindre charmig interaktion mellan vuxna. Har Jonny Gullberg och TMFK erfarenheter av sådant?

– Vi har varit lyckligt förskonade från värre saker än att någon blivit stött på lite oklara grunder. Men runtom i landet hör man om fall där vuxna människor blir gaggiga, lättkränkta och ställer till rabalder. Det blir tjafs om formella frågor när flexibilitet saknas, eller när en
person varken kan ge eller ta emot feedback som kanske handlar om en viktig säkerhetsfråga, utan att det går över styr.

– Det här kan i extrema fall riskera att ödelägga en förening, om en rättshaverist eller person med svajig mental hälsa gör föreningen till sin spelplan. Det kan nöta ned styrelser och funktionärer och skapa dålig stämning bland medlemmarna. Här skulle Riksidrottsförbundet
kunna fundera över vilket stöd föreningarna kan få i svåra fall. De uteslutningsärenden som drivits upp till Riksidrottsnämnden har ju faktiskt slutat med att föreningarna förlorat.

Artikeln är hämtat i slutrapporten "Kartläggning vuxenidrott" i projektet Flygsporta hela livet, läs gärna hela rapporten.