Flygplatsdirektören: "Kanske vi skulle stänga på lördagar"
Vi deltog vid en frågestund med direktören för Bromma flygplats vid KSAK-DM:s möte på Bromma 23 september. Mötet hölls, lite oplanerat, mot bakgrund av att Bromma tappat det mesta av sin trafik och Swedavia ifrågasätter dess lönsamhet.
KSAK-DM är organisationen för Kungliga Svenska Aeroklubbens direktanslutna medlemmar, de som av någon anledning inte är medlem i någon klubb. Varje månad hålls ett intressant föredrag dit alla flygintresserade är inbjudna. Föredragen direktsänds på nätet och kan även ses i efterhand Länk till annan webbplats..
Denna onsdag (alltid på en onsdag) hölls mötet i loungen på Bromma flygplats, och talare var Brommas flygplatsdirektör Mona Glans. Hon har en bakgrund i resebranschen och har därefter gjort en karriär som direktör på några av Swedavias flygplatser, sedan två år på Bromma. Vi såg det här som en utmärkt möjlighet att få prata med flygplatsens högsta ledning. Om det någonsin har funnits ett tillfälle att hävda allmänflyg och flygsports intressen gentemot de prioriteringar som flygtrafiktjänsten på Bromma, ibland på väldigt formell grund, gör, så är det nu.
Bromma flygplats blöder nämligen. Den reguljära trafiken har under pandemin nästan utraderats, och i en färsk rapport ser flygplatsens ägare Swedavia dystert på dess förutsättningar att åter bli lönsam. Är det då rimligt eller ens klokt att Bromma CTR ska fortsätta att ha öppet som vanligt? Man stängde korta perioder under våren – kanske det borde bli ett nytt normaltillstånd?!
Ovan syns en ögonblicksbild en vardagförmiddag nu i september. Nästan hälften av flygföretagen är privat/allmänflyg, resten på väg till/från Arlanda eller på genomresa i det övre luftrummet. Inget av flygplanen i bilden är på väg till eller från Bromma. Vi stänger våra flygsportsektorer när vi inte har några farkoster i luften. Är det inte rimligt att även en kontrollzon gör det, när en hel dag kan gå utan trafik? Är det kanske ett skarpt läge för att införa luftrumsklass D, alltså ett luftrum där IFR och VFR kan blandas. Flygsportförbundets luftrumskommitté är inne på den linjen i ett färskt betänkande (kan läsas i dokumentarkivet) men här är Transportstyrelsen extremt envis och menar att de är klokare än alla andra motsvarande myndigheter i Europa. Att notera är att t.ex. Kastrup har luftrumsklass D.
En gång för länge sedan ett mysigt flygfält
Det finns mycket romantik kring Bromma, som invigdes 1936. Det var länge Sveriges viktigaste flygplats, Europas första med asfalterad bana och den första med utrikes chartertrafik – men inte den första med utrikestrafik, det var Barkarby. Dessutom hade allmänflyget en lång och intensiv närvaro på Bromma, och där fanns även KSAK:s kansli. Hela den stora planen i flygplatsens nordöstra ände var parkering för mängder med privatflygplan.
Men det var länge sedan Bromma spelade en positiv roll för vare sig allmänflyg eller flygsport. Att landa på Bromma är dyrt och krångligt, och inte ens med en helikopter kan du vara helt säker på att få en parkeringsplats över natten. Flygplatsen har en enormt stort kontrollzon, som en rest från tiden då propellerkärror snurrade i väntlägen runt flygplatsen för manuell klarering in på någon av landningsbanorna. Det är över 20 km från flygplatsens startbana till kontrollzonens mest avlägsna punkt i rät vinkel ut från banans sida.
Polisens drönare fick inte söka efter våldsbrottsling
Det här lägger en våt filt över hela huvudstaden, utom på lördagkvällar och söndagförmiddagar, då flygplatsen enligt avtal med Stockholms stad ska hålla stängt. Den stora kontrollen (CTR) gör att inte ens flygsportsektorer i området har en trygg tillgänglighet, eftersom det ställer särskilda formella krav på sikt och molntäckeshöjd, oavsett hur lågt man flyger i sektorn. Brommatornets tolkning av "speciell VFR" har också t.ex. lett till att de i (minst) ett fall nekade polisen att sända upp spaningsdrönare i samband med ett grovt våldsbrott. (Efter ingripande från flygplatsdirektören släppte tornet senare upp drönaren).
Men 2020 är inte ett vanligt år. Pandemin har minskat trafiken på Bromma oerhört. Flygbolaget BRA befinner sig i rekonstruktion, och flera andra bolag som ställt in sina linjer från Bromma har meddelat att de inte kommer att starta dem igen. Det gäller t.ex. två av tre reguljära utrikeslinjer, de till Helsingfors och Århus. På lördagar finns bara en enda flygning enligt tidtabell just nu. Man frågar sig: ska flygplatsen verkligen hålla öppet? Ska en organisation beslagta en sådan enorm volym luftrum (knappt 300 kubikkilometer) utan att det förekommer knappt ett enda flygföretag?
De prognoser som flygplatsen själva använder visar att 2019 års trafikvolym (som ändå var en minskning från 2018) kan nås först om fem eller sex år. Och då är det bara 12–13 år kvar av flygplatsens existens. Avtalet med Stockholms stad går ut 2038.
SAARP stödjer flygsportens tillgång till luftrum
Frågan om Brommas luftrum kan också ställas mot bakgrund av det arbete som pågår för att reformera luftrummet runt Stockholm, det så kallade SAARP-projektet (se vårt reportage från juni 2019), där "tillgänglighet för alla brukare" är en vägledande designprincip, och där det i ett första utkast under rubriken "Ökad tillgänglighet för allmänflyget" skrivs:
…"Målet inom SAARP är således att minska volymen kontrollerad lufti relation till dagens utformning av Stockholm TMA. En annan fråga som är viktig för allmänflyget är tillgängligheten till de inrättade flygsportområden som finns beskrivna i olika samarbetsavtal. Dessa områden bör inte bli färre, alternativt bör volymen luft inte bli mindre, och förutsättningarna för allmänflygets tillgänglighet till flygsportsektorerna bör så långt möjligt säkerställas så att dessa kan nyttjas till sin fulla utbredning oberoende av trafik till och från Arlanda och Bromma flygplatser."… (vår fetmarkering)
SARRP gäller primärt trafiken i terminalområdet, men får ändå anses vara generellt vägledande för designprinciper framöver.
På KSAK-DM:s möte på Bromma fick vi alltså möjlighet att ställa frågor till flygplatsdirektör Mona Glans. Svaren vi fick var överraskande positiva för vår del. Mona Glans ifrågasatte att Bromma alls ska hålla öppet när det inte finns någon trafik. Man skulle t.ex. kunna ha helt stängt på lördagar. Hon menade också att många frågor som gäller samspel och tillgång till luftrum bör kunna lösas i dialog. De försök till dialog med ledningen för Bromma ATS som vi gjort kanske därmed kan få sig en knuff framåt.
Vi ser svaren som ett tecken på att Bromma kan komma att få en helt annan roll framöver, och det är upp till oss själva att komma med förslag och krav på hur det skulle kunna se ut. Ett förslag som nämnts ovan är att Bromma CTR ges luftrumsklass D. Ett annat att tornets öppettider begränsas till de tider då det verkligen förekommer trafik enligt tidtabell.
Beredskap ny roll för Bromma
Sedan finns det en aspekt till på Brommas framtid, och det är rollen som beredskapsflygplats. Den har vi tidigare berört i arbetet för ett nytt allmänflygfält i Stockholm (se artikel från april i år). Om linjetrafiken försvinner från Bromma, kan det finnas skäl att bevara en mindre flygplats för beredskapsändamål, vid sidan av Arlanda. En utredning i frågan har nyligen släppts. På en sådan flygplats skulle allmänflyget kunna få en roll, på ett sätt som fungerar även med nya bostäder i området.
Hela mötet läggs alltså inom kort ut på KSAK:s webbplats Länk till annan webbplats., och där kan du se hur Mona Glans besvarade frågor från andra deltagare, om bl.a. Brommas betydelse för elflygets utveckling.
Det kan komma att behöva en kraftsamling i Stockholm framöver för att nå framgång i luftrumsfrågan. I västsverige har ett samarbete mellan flygsportgrenarna givit vissa framsteg. Du som är bra på luftrum och som känner ett engagemang i frågan frå gärna kontakta oss på stockholm@flygsport.se.