EU krav och nationell handlingsplan

Invasiva främmande arter är ett växande problem som påverkar både naturen och våra aktiviteter. De hotar den biologiska mångfalden, tränger undan inhemska arter och kan till och med skada byggnader och infrastruktur. För att hantera detta har både EU och Sverige infört regler och handlingsplaner – och vi som förening har en viktig roll att spela.

Vad kräver EU?

EU:s förordning nr 1143/2014 förbjuder:

Import, odling, handel och utsättning av arter som finns på EU:s lista över invasiva främmande arter (främmande växter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. respektive främmande arter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.)
Medlemsländerna måste övervaka, rapportera och bekämpa dessa arter.
Alla markägare – inklusive föreningar – har ansvar att hindra spridning och rapportera förekomster.

Läs mer om EU:s förordning. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sveriges nationella handlingsplan

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en handlingsplan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som identifierar 101 arter och 12 spridningsvägar. Planen innehåller konkreta åtgärder för att minska risken för spridning, till exempel:

Information till trädgårdsägare, parkförvaltningar och byggsektorn.
Riktlinjer för hantering av jord, maskiner och växtmaterial.
Samverkan mellan myndigheter, föreningar och företag.

Exempel på invasiva arter i Sverige

Jättebalsamin – sprider sig snabbt längs vattendrag och konkurrerar ut andra växter.
Parkslide – mycket svår att bekämpa och kan skada byggnader.
Lupin – förändrar jordens näringsinnehåll och tränger undan ängsväxter.
Kanadensiskt gullris – bildar täta bestånd och påverkar pollinerande insekter negativt.
Signalkräfta – sprider kräftpest som hotar vår inhemska flodkräfta.