Möte om beredskapsflyg med politiker på Skå-Edeby flygplats
Stockholms Flygsportförbund deltog 21 februari i ett högintressant möte på Skå-Edeby flygplats, där flygplatsföreningen träffade tre toppolitiker för att prata beredskapsflyg i regionen och flygfältets framtid.
– Vi vill bevara och utveckla Skå-Edeby flygplats. Vi skulle också gärna bygga nytta för medborgarna genom att få in fler verksamheter här i en miljö där saker faktiskt får ”låta och lukta”.
Det här var ett av beskeden från de toppolitiker (M) som bjudits in till Skå-Edeby 21 februari för att träffa flygplatsföreningen och Stockholms Flygsportförbund.
Claes Bertenstam som tagit initiativ till mötet är skolchef i Tekniska Högskolans Flygklubb som är baserad på Skå-Edeby. Han är också aktiv inom Frivilliga Flygkåren (FFK) och ledamot i styrelsen Stockholms Flygsportförbund. Ursprungligen var mötet planerat som en informationsträff om beredskapsflyg med moderaternas infrastrukturpolitiska talesperson Maria Stockhaus. Men deltog gjorde även två av Stockhaus partikollegor i Ekerö kommun (som äger marken där flygfältet ligger) – kultur- & fritidsnämndens ordförande Helena Butén Langlet och kommunstyrelsens ordförande Adam Reuterskiöld. Mötet blev därmed även en presentation av flygfältet för ”hyresvärden”, och ett samtal om dess framtid. Värdar var Claes och flygplatsföreningens kassör Michael Blomqvist. Björn Hårdstedt deltog från Stockholms Flygsportförbund.
Värdarna inledde med att berätta vad flygsamhället bidrar med genom flygklubbar, FFK och hemvärnets flyggrupper. En aktuell statlig utredning om beredskapsflygplatser
Länk till annan webbplats. har helt förbisett det lätta beredskapsflyget, och det finns ett tydligt kunskapsbehov som inte blir mindre angeläget av att Europa står inför hot om väpnad konflikt. I nämnda utredning nämns inte med en bokstav vad beredskapsflyg egentligen är, utöver ett kort stycke om ambulansflyg.
Kunskapsbehov
Claes och Mikael berättade därför för de tre besökande politikerna om de många olika typer av flygningar, både civila och militära, som utförs på uppdrag av samhället. Brandflyget känner nog många till, inte minst efter skogsbränderna 2018. Men just i Stockholms län görs inte så mycket brandövervakning eftersom det ständigt är så många flygplan i luften att rapporterna kommer in ändå.
Ett vanligt uppdrag, berättade Claes, som kommer att få större omfattning nu när den nya hamnen i Norvik söder om Stockholm tas i drift, är däremot att fotodokumentera fartygstrafiken på Östersjön.
– Uppgiften är att bekräfta fartygets AIS-signal, dess ”transponder”. Fartyget fotograferas på låg höjd för att se att signalen stämmer, att det är rätt fartyg med rätt last som är på väg.
Fotodokumentation av okända eller misstänkta fartyg är annan en viktig verksamhet både civilt och militärt. Det kan t.ex. gälla misstanke om rovfiske med förbjudna redskap, eller att ett fartyg ligger stilla på ”fel” ställe med onormalt många antenner på däck. Att ett långsamtgående sportflygplan utför uppdragen ger bättre resultat och är oerhört mer kostnadseffektivt än om Flygvapnets spaningsflyg skulle göra jobbet. Michael berättade om när han tog två utländska fiskefartyg på bar gärning med en otillåten form av trålning.
– När jag larmade uppdragsgivaren, visade det sig att närmaste svenska myndighetsfartyg var två kustkorvetter, vilka fick i uppdrag att sätta högsta fart mot de misstänkta trålarna. Det kändes lite speciellt.
Andra uppdrag kan handla om att leta efter försvunna personer, eftersökta fordon eller dokumentera algblomning. Claes berättade om ett uppdrag i samband med en misstänkt epidemi fågelinfluensa, som gick ut på att lågflyga över skärgården på spaning efter döda sjöfåglar.
Efter stormar kan det ske flygningar längs kraftledningar för att skapa en översiktlig bild av misstänkta skador, så kraftbolagen kan prioritera sina insatser och leta närmare med helikopter på ”rätt” ställen.
Mjuk startbana stoppar flygningar
Problemet är att det enda flygfält i Stockholms närhet som i nuläget kan användas för dessa uppdrag, Skå-Edeby, är otjänligt under delar av året. Det var tydligt den här dagen, då de besökande politikerna kördes runt på området för att själva konstatera hur en decimeter snöslask täckte den blöta och mjuka startbanan. Sådana dagar blir flygplanen kvar på marken och viktiga uppdrag kan inte utföras. Det här är också en konsekvens av att allmänflyget under bryska former slängdes ut från Bromma för drygt tio år sedan. Starka intressen hade drivit igenom en uppgradering av flygplatsen till klass 3-standard för att kunna ta emot allt större flygplan på utrikeslinjer. Bromma förvandlades till en storflygplats och hela flygklubbskulturen på Bromma slogs i spillror.
När vi nu läser om Bromma i tidningarna får man bilden av en dragkamp mellan krafter som i ena ringhörnan vill behålla storflygplatsen, och i den andra helt avveckla flyget och bygga bostäder på marken. Maria Stockhaus tillhör dem som markerat mycket tydligt att flygplatsen måste finnas kvar.
Stockholms Flygsportförbunds ordförande Björn Hårdstedt argumenterade för att välja en medelväg, att behålla Bromma men i ny skepnad:
– Det känns inte som rätt tid att förstöra infrastruktur som har viktig betydelse för vår säkerhet och beredskap. Särskilt inte om vi räknar med att Arlanda kan vara utslaget i kritiska lägen. Från Stockholms Flygsportförbunds sida ser vi en tänkbar framtida utveckling där Bromma får en ny roll. Det tyngre trafikflyget återvänder inte (Bromma är i praktiken redan tillbaka på klass 2-nivå) och allmänflyget får istället åter en roll, med flygklubbar och plats för det lätta beredskapsflyget i Linta-området på huvudbanans södra sida.
Budskapen till politiken vid mötet skulle kunna sammafattas så här:
- Det lätta beredskapsflyget utför en mängd samhällsviktiga uppdrag som inte alla beslutsfattare känner till.
- Skå-Edeby är det sista mindre flygfält i Stockholm där sådant flyg kan vara baserat, men är under delar av året otjänligt pga. mjuka startbanor.
- Flygningarna utförs av frivilliga, och är möjliga bara genom ett aktivt föreningsliv inom flygsport-Sverige.
- Bromma skulle kunna bevaras som en mindre flygplats än idag, för i huvudsak regionalflyg, beredskapsflyg, flygskolor och flygklubbar.
Det antecknades flitigt under mötet, och vi hoppas och tror att informationen om vår verksamhet uppfattades som viktig. Att ta initiativ till möten ute på våra flygplatser med våra folkvalda både på lokal nivå och våra riksdagsledamöter, bör vara en viktig uppgift för flygklubbar överallt i landet under valåret 2022. Vi hade i alla fall en mycket bra känsla efter mötet.
Det blev inte sämre av att KSAK-DM bara några dagar tidigare arrangerat ett möte om Bromma med Stockholms regiontrafikråd Kristoffer Tamsons Länk till annan webbplats., som blev mycket intresserad av en fortsatt dialog med flygsportsamhället.