Gunlög Edgren: ”Vi måste göra flygsporten mer attraktiv för att få folk att stanna”

Gunlög Edgren var en gång en pionjär då hon var med och startade upp Sveriges första damlandslag inom fallskärmshoppning. I dag sitter hon i Svenska Flygsportförbundets förbundsstyrelse med en stark drivkraft att fortsätta få till förändringar.
– Vi måste göra flygsporten mer attraktiv för att locka nya, säger hon.

Det har gått nästan 40 år sedan Gunlög följde med en bekant till flygfältet i Lund och blev fast.
– Jag var totalt livrädd, men jag hade aldrig tidigare fått en sådan enorm adrenalinkick, har hon tidigare berättat om sitt första hopp.

Sedan dess har Gunlög hunnit med mycket – hon var med och startade Sveriges första damlandslag, hon har suttit i förbundets tävlingskommitté och har nu varit styrelseledamot i FSF i nästan ett decennium. Hennes stora drivkraft har alltid varit att utveckla idrotten, särskilt tävlingsmomenten.
– Egentligen är jag inte klassisk styrelseperson, men jag är en person som vill få till förändringar. Det fanns ett behov av att se saker med andra ögon, och då kände jag att jag behövde gå med.

– Jag sitter inte i styrelsen för att kunna skryta om att jag är ledamot, utan jag vill se till att sporten går åt rätt håll och inte stagnerar, säger hon.

Hennes engagemang för tävling kommer från början. Hon berättar om hur de kämpade med det nya damlandslaget:
– När vi startade damlandslaget i fallskärm fick vi inget ekonomiskt stöd. Vissa på herrsidan ville inte ens att vi skulle ha det, för de förstod att om vi blev duktiga skulle vi få en bit av kakan.

Det var just kring tävlingsmomenten som hon ville se förändring:
– Enligt mig har vi inom fallskärmshoppning haft ganska höga krav, men från förbundet hade man inte samma krav. Jag ville att det skulle bli mer seriöst och att vi ska kunna vara idrottare på riktigt.

Gunlög tycker att styrelsearbetet har fungerat väldigt bra under hennes tid. Hon lyfter särskilt fram ordförande Tina Acketoft.
– Tina är en proffspolitiker. När hon ställer sig i talarstolen så lyssnar folk. Hon är väldigt vettig och bra på att framföra saker på ett bra sätt, så det är verkligen en tillgång, säger Gunlög.

Hon fortsätter:
– Sedan kompletterar vi andra i styrelsen varandra. Vi har verkligen olika kompetenser och kunskaper, och inte bara att vi kommer från olika flygsporter.

Men även om styrelsearbetet rullar på ser Gunlög en hel del utmaningar framför sig.
– Luftrummet är ett problem, miljö ett annat. Det är saker som vi måste tampas med och försöka att lösa, säger hon.
Ett gott exempel på lösning är projektet ”Ett hopp för pollinatörerna” på Gryttjoms flygfält. Där arbetar Stockholms Fallskärmsklubb aktivt med den biologiska mångfalden i samarbete med Upplands Stiftelse.

– Vi har byggt fågelholkar, insektshotell och sparat en massa ängsytor, säger Gunlög. — Vi hade till och med en professor på plats som föll på knäna när han såg en rödlistad växt!

– Det känns väldigt bra att vi gjort det som klubb, och jag vet att fler försöker att gå åt samma håll.

Ett annat stort problem är att flygsporten tappar medlemmar och snittåldern ökar. Gunlög menar att flygsporten konkurrerar med lättillgängliga intressen som spel framför en skärm.
– Med flygsporten måste man ändå åka till ett fält och det är inte riktigt lika enkelt, säger hon.

– Så vi måste göra flygsporten mer attraktiv för att få folk att stanna